Sammanlagt 860 veterinärer (73 procent kvinnor) deltog. Nivåerna av utmattning, cynism och arbetsengagemang var signifikant lägre jämfört med normgruppen (ett slumpmässigt urval av den holländska arbetande befolkningen). Manliga veterinärer var mindre utmattade och mer engagerade än kvinnliga veterinärer. Utmattningen minskade med åren. Jobbkrav som var positivt relaterade till utmattning var störningar mellan arbete och hem samt arbetsbelastning. Resurser i arbetet som var positivt relaterade till arbetsengagemang var möjligheter till professionell utveckling och kompetensdiskretion (dvs. förmågan att använda och utveckla färdigheter på jobbet). Personliga resurser förklarade mer av variansen i arbetsengagemang hos kvinnliga och manliga veterinärer (31 procent respektive 42 procent) än av variansen i utmattning (19 procent respektive 21 procent) och cynism (19 procent respektive 10 procent). Personliga resurser som hade ett positivt samband med arbetsengagemanget var självförmåga och proaktivt beteende. Analysen av relativ betydelse visade att det fanns skillnader mellan män och kvinnor när det gällde betydelsen av olika arbetskrav, arbetsresurser och personliga resurser för att förklara utbrändhet och engagemang hos unga veterinärer.
Läs mer HÄR.
